+2

Fortfarande ingen bebis. Och ingen bra dag idag. Det är ju röva att vakna stressad (och då menar jag den sista gången jag vaknar innan jag faktiskt går upp, inte de andra 378 gångerna jag vaknar under natten), man kan ju undra vad jag möjligen kan vara stressad över? Tja, att det är meningen att jag ska "vila" och "hämta kraft", men jag vet inte riktigt när det ska ske faktiskt....

Usch, riktigt dåligt humör idag. Jag måste nog ta mig ut i friska luften på nåt sätt, tror jag.

Hugo?

Jag undrar jag om jag inte har underskattat Hugo. Borde nog ha sett den också, det är ju trots allt Scorsese? Nåja, det visar sig.

Jo förresten, jag är vaken!

Oscar tajm!

Då var det väl dags att försöka ge någon slags vision om vilka som får Oscars inatt. Såhär tänker jag i alla fall.

Bästa Kvinnliga Huvudroll
Jag skjuter från höften och säger Meryl Streep - trots att hon vunnit redan två gånger och varit nominerad typ 17... hade dock varit roligt med Michelle Williams också.

Bästa Manliga Huvudroll
Jag måste bara säga Gary Oldman för att han är coolast. Men antagligen blir det George Clooney. Inte lika cool, tyvärr.

Bästa Kvinnliga Biroll
Tror jag blir Octavia Spencer. Politiskt korrekt?

Bästa Manliga Biroll
Här har jag inte sett så många av prestationerna, men jag gillade verkligen Jonah Hill i Moneyball. Och Max då förstås, trots tystnaden.

Bästa Film
Blir nog tyvärr The Descendants. Jag tycker inte den har den tyngden jag vill att en Oscarvinnare ska ha, men å andra sidan vet jag inte vilken av de andra som skulle vara bättre...


Men mest spännande av allt måste väl ändå vara att se hur mycket av galan jag faktiskt kommer att se live...? Den som lever får se!

Solig Söndag!

Det är ju nästan vår, för bövelen! För ovanlighetens skull la familjen Svärd/Petersson in en högre växel och presterade en hel del mys den här helgen. Allt från nybakt frukost till nya gardiner till bebisen och superhärlig promenad vid stranden. Och det blir ju inte sämre av att vissa av oss inte behöver gå till jobbet imorgon...

joråsåatte

Idag är det den 26e februari. I'm just saying, liksom.

Kan vara så att det kommer bebis idag. Eller inte. Men nu är det iaf den 26e februari.

Vill man så kan man gissa på när bebis faktiskt kommer. Det finns t.o.m. en liten lista här bredvid. Pappa är den största pessimisten. Många är spända på skottdagen. Spänningen är olidlig...

Extremely Loud & Incredibly Close

Ska jag eller ska jag inte erkänna att jag kanske inte såg absolut heeela filmen? Att jag kanske somnade lite då & då? Ja, det kan ju faktiskt spela lite roll i att jag inte har en full tidslinje över handlingen....

Den var väl ganska fin, den här lilla filmen, om en pojke som förlorar sin pappa i 9/11-attacken och sedan ger sig ut för att leta reda på vart en nyckel går, som för att förlänga minnet av pappan.

Han springer på andra personer som är betydligt mer intressanta än hans föräldrar (Tom Hanks och Sandra Bullock), som t.ex. Viola Davis (som spelade i The Help) och förstås Max von Sydow. Honom är det svårt att inte gilla. Men om man kan vinna en Oscar för en rollprestation som inte säger ett enda ord? Tveksamt.

Fortfarande ingen klar vinnare. Jag funderar dessutom på att strunta i de två sista filmerna; Hugo och Midnight in Paris. Barnfilm och komedi har väl aldrig vunnit tidigare, eller?

The Artist

Tja, den här filmen har ju i alla fall en story, även om den är väldigt... tyst.

Jag vet inte, jag. Konceptet är ju rätt "kul", att göra en stumfilm efter konstens alla regler, som egentligen handlar om just stumfilmens död. Och den är ganska snyggt gjord, efter ett tag kommer man in i det hyfsat och lyckas ibland glömma att man inte hört något ljud på ett tag. Fast sen kommer man tyvärr på det.

Nu vann ju den här filmen en Golden Globe - gjorde visserligen The Descendants också - så det finns ju stor risk/chans att den här tar även en Oscar. Fast vid det här laget är jag så fruktansvärt besviken på årets nomineringar att jag knappt bryr mig längre.

Saker man kan pyssla med som höggravid

Man kan t.ex. vandra runt i väldigt otillgänglig terräng och posera lite schysst tältaktigt framför vattenfallet i Forsakar.

The Tree of Life

De första 40 (!) minuterna består främst i bilder som den här bredvid, tillsammans med varierande klassik musik ackompanjerat av röster som slänger ur sig klatchiga saker som Var är du Gud? Hör oss, Gud eller Min själ, min son. Väldigt existensiellt, och som bekant fungerar inte detta riktigt för mig. Jag är nog inte tillräckligt djup, helt enkelt.

Allting är supersnyggt filmat - verkligen fantastiskt - men oj! så tråkigt. Och sen är det lite dinosaurier med också för att spexa till det lite extra...

Efter detta följer en relativt lång barndomsskildring med mycket sparsam dialog. Allt väldigt artsy-fartsy. Mer och mer fokus på faderns (Brad Pitt) rätt så hårda uppfostran av sina tre pojkar.

Alltså, jag behöver en story. Något som drar med mig in i berättelsen. Tydligen var det rätt många som lämnade salonger i vredesmod runtom i Usa. Jag funderar på att lämna fåtöljen...

En gång kom det snö till Skåne...

Som ni ser fick jag lite problem med att fixa ljuset på de här fotona, så det blev lite varierande resultat den här gången. Men det var en mycket skön dag, även om jag inte kunde vara med särskilt aktivt...

The Help

Efter tre testosteronstinna filmer var det riktigt skönt att få en lite annan synvinkel. The Help var faktiskt ganska bra. Nu såg jag den lite uppstyckad vid olika tillfällen, men det gjorde faktiskt inte så himla mycket. Det var litegrann som när man läser en bra bok och går och småtänker på den och väntar tills man kan läsa vidare.

Många bra rollprestationer också, tycker jag. Viola Davis är ju nominerad till bästa kvinnliga huvudroll, men jag undrar om det räcker så långt. Däremot finns det två kvinnliga biroller från den här filmen, där framförallt Octavia Spencer känns himla kul. Sen tycker jag nog man hade kunnat byta ut Jessica Chastains nominering mot Bryce Dallas Howard istället, ganska skön roll faktiskt.

Det artar sig!

Just det...

... jag har börjat se The Help. Äntligen lite kvinnfolk!

Fortsättning följer.

Cheerio, suckers!

Inte sista arbetsdagen, men väl sista dagen med lektioner. På vääääldigt länge. Det är ju sjukt egentligen, men herreminje! vad det ska bli skönt att bara släppa alla kurser och elever och inte tänka på dem mer. Nästan ofattbart.

Om vi nu kunde tajma (usch, va fult) det så fint så att bebisen kommer på sportlovet så hade det ju också varit super. Men kanske lite för mycket att hoppas på? Mer troligt att det blir veckan efter, eller - ve och fasa - efter ytterligare en vecka. Uff!

Men för tillfället gäller det att hålla fokus fram till halv fem-snåret och sen en studiedag med lite trevlig lunch och sånt imorgon. Jag tror jag överlever.

Moneyball

Aha! Nu börjar det arta sig, tror jag. Kanske beror det på att de två första filmerna inte riktigt gjorde det för mig, men Moneyball var faktiskt helt ok. Och då är det ändå en film om baseball. Eller iaf spelet bakom spelet baseball.

Den var ganska snygg bitvis och hade lite roliga effekter. Någon gång blev det lite sliskigt amerikanskt (ska de vinna Den Stora Matchen?, orkestern brassar på för fulla muggar, fiolerna darrar, ja ni vet), men då slängde de ibland in en liten fint som att det blev helt tyst. Eller bytte scen helt. Oväntat för Hollywood ändå.

Brad är Brad. Han är bra. Och rätt så easy on the eyes. Ligger bättre till än George Clooney enligt mig. Men den stora stjärnan måste väl ändå vara killen i birollen; Jonah Hill. Han gillade jag. Störtskön.

Så betyget blir bäst so far, men ingen given vinnare. Inte alls.

Next!

The Descendants

The Descendants blev alltså den andra filmen i turordningen. Det kan ju knappats bli sämre än War Horse, men jag är inte särskilt impad av det här heller.

Det ÄR ju så otroligt tråkigt när det är förutsägbart. Man vill ju bli liiite överraskad i alla fall. Eller jo, jag blev lite överraskad av att den där konstiga killen från Scream (tror bestämt han var mördare?) nu spelar en roll som "vuxen". Familjefar till på köpet. Jag köpte det inte.

George Clooney är ju fortfarande George Clooney och det är ju bra. Ett stort plus till att filmen är inspelad på Oahu, den Hawaii-ö som jag faktiskt har besökt en gång i min ungdom. Inte för att jag kände igen nåt, men ändå. Det kändes fint...

Håhå jaja

Alltså, det här med att man inte kan andas när man ligger på rygg längre. Det är så himla drygt.

Det är liksom så svårt att spela Angry Birds på sidan.

Say what?

Men älskling, den största delen av vår tid tillsammans har du ju faktiskt varit tjock!


Tack, ä-l-s-k-l-i-n-g.

Lördag

Här kommer en fantastiskt dålig bild från vår lördagskväll. Som inte var dålig alls. Först supergod middag på M.E.A.T i Lund med Hilda & Nils och sen gick vi på showen Köp mjölk. Skriv bok. med Johan Wester och Anders Jansson. De är ju himla roliga alltså. Kanske inte lika roligt som Hipp Hipp, men ändå. En utekväll, liksom! Vi var nöjda.

Dagen efter sov vi till typ 11. Usch va skönt.

War Horse

Den första Oscarsfilmen är sedd. Det blev War Horse.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om den. Storyn är en häst som tar sig igenom första världskriget. Huvudpersonen är alltså en häst. Detta var riktigt, riktigt dåligt. Eller en medioker barnfilm. Se den för guds skull inte.

Fy dig, Spielberg.

Jag skulle eventuellt kunna tänka mig en Oscar till hästen, han eller hon spelade säkert mycket trovärdigt.

Mat!!

Det är fredag och jag kan inte sluta tänka på thaimaten som ska inmundigas ikväll. Totalt tänk-stopp alltså. Möjligen tänker jag även på en iskall låtsas-öl till. Men that's it.

Mommy dearest

Det finns ju få saker som piggar upp en så som att få en rejäl utskällning. Jätteskönt. Verkligen.

Dessa curlingföräldrar, alltså. Ibland förlorar jag hoppet om "dagens ungdom" just på grund av deras föräldrar. Stackars barn.

Den här gången fick jag en salva angående en elev jag gett IG i Svenska A, vi kan kalla honom... Anton. Anton är den slöaste jävla unge jag träffat på mycket länge. Gör inte ett skit på lektionerna, inte otrevlig på något sätt, men helt enkelt... en lat tonåring. Han har läs- och skrivsvårigheter, men nekar alltid min hjälp och tycker inte han behöver den. Nu skäller då mor hans på mig och undrar varför jag inte gett hennes stackars påg all den extra hjälp han "faktiskt har rätt till"?

Vad ska jag svara på detta? Killen är snart myndig, han väger säkert dubbelt så mycket som mig. Hur ska jag tvinga honom, tycker du?

Nu har mamman skrivit hans restuppgifter åt honom, det är tämligen uppenbart, men går såklart inte att bevisa. Jag blir så trött.

Vi får hoppas han faktiskt blir en hyfsad hantverkare nån dag. Annars kan ju alltid mamma följa med till jobbet och fixa biffen?