att stanna o prata med folk på väg till tåget, och bli stoppad för
att folk undrar vad fan jag gör här på en lovdag, att också reta
sig på att "stockholmarna" redan börjat komma ... det är nåt
trevligt över det. att vara en del i det. men det ger såklart mig
bara mer ångest. för vad händer efter sommaren? med mig, alltså.
för simpan kommer ju alltid vara simpan.
men vad fan ska jag göra?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar