en helt vanlig dag

elev: how do you spell diarrhea?
lärare: diarrhea...?
elev: yes. how do you spell it?
lärare: d-i-a-r-r-h-e-a
elev: ok. isn't there an 'o' in there somewhere?
lärare: only if you're British.
elev: Aha! I was right then.
lärare: wait... you're writing about 'The Road to Employment'... what's up with the diarrhea?
elev: ehm... well... we were just discussing something... never mind...


mina damer och herrar: tillåt mig att presentera Sveriges Framtid!

bra där

när man ropat hem något fint (eller fult) på Tradera så får man också lämna omdöme om säljaren. och de får såklart i sin tur ge omdöme om dig som köpare. detta så att andra ska veta om man är tillförlitlig för affär, antar jag.

jag är löjligt nöjd över mina omdömen. man kan ju lite stilla undra vad det är som gör att jag känner mig stolt över att någon främling kallar mig "kanontrevlig" och "perfekt"... men varför inte? antagligen för att jag sällan får komplimanger. jag räknar då sannerligen inte elever som kommenterar att "du har ju INGA kluvna hårtoppar" eller kollegor som tycker att "ung" fungerar som smör.

fast det är klart. jag måste också bli bättre på att GE komplimanger.

det är därför jag ger senaste säljaren betygen "snabb" och "enkel". i ett annat sammanhang hade det ju såklart inte klassats som bra omdöme, snarare tvärtom. stackars karl. men nu gissar jag att han kommer bli löjligt nöjd.

don't call us - we'll call you

sitter och filar på mitt CV. det blir bara sämre och sämre. eller, CV't är det nog egentligen inget fel på, ganska snyggt faktiskt. men det är ju det förhatliga personliga brevet. inte särskilt personligt alls. fyllt med klyschor och yada-yada. och jag kommer inte loss!

"god förmåga att uttrycka mig i tal och skrift" my ass. det borde vara en bit av kaka för mig, men av någon outgrundlig anledning så har jag nu omarbetat det personliga brevet till förbannelse och hittar nu inte tillbaka till den ursprungliga originaliteten. om det nånsin fanns någon sådan. ett ypperligt exempel på när skrivprocessen inte borde tillämpas...

ironiskt nog har jag precis låtit mina Svenska C-elever knåpa ihop jobbansökningar och jag avundas deras "hopp om framtiden". de är så härligt ivriga att ge sig ut i arbetslivet och visa upp sig. och konkurrera med mig...?

måste i vilket fall skicka iväg det imorgon, och det allra sorgligaste i den här kråksången är att jag faktiskt skulle vilja ha det här jobbet. ganska mycket faktiskt.

tips?

remember?

Uh. One time... there was this lake... And it was right outside of town. We used to go fishing and swimming and canoeing in it. And, uh, see, one November, this big flock of ducks came in and landed on that lake. And then the temperature dropped so fast that the lake just froze right there. And they... er... the ducks... they... flew off, you see, and they took that lake right with them. Now they say that lake is somewhere over in Georgia. Can you imagine that?


I can.

jag & folke

tvillingsjälar.

solsolsolsol

borde man egentligen gå till gymmet när det är så fint väder ute? va?

nej, 'man' borde inte det. men jag bör. crap.

snart!

härlig promenad idag längs Ribban. underbara sol! och även om det fortfarande är igenbommat, så känns det inte så långt kvar tills det är dags för brygga 4.

annars var det inte mycket speciellt med den här långfredagen tycker jag. jag jobbade mest. försökte intala mig själv att jag kommer kunna koppla av snart. kanske rent av imorgon. kanske rent av sista dagen på lovet. hurra för mig.

aja, det var ju fin utsikt idag i alla fall. lite ohyfsad förstås... men ändock fin.